Viker in på ny okänd stig

Det är studenternas och min dag idag. Vi avslutar något som varit en trygghet under flera år och beger oss nu ut i den stora vida världen. Inte för att jag varit student och pluggat nu senast. Däremot har jag arbetat på en och samma arbetsplats i 14 år där jag idag gjort min sista ”riktiga” arbetsdag. En arbetsplats som jag stortrivts på. En arbetsplats där jag haft möjligheten att utvecklas och växa otroligt mycket. Jag har mött fantastiska kollegor och deltagare lokalt och i hela Sverige. Tyvärr älskade jag mitt jobb för mycket, vilket resulterade i sjukskrivning pga utmattningssyndrom. Vi har försökt hitta en lösning på arbetsplatsen utan att lyckas och därför har jag tyvärr blivit nödgad att inte arbeta kvar, och det har varit en sorgeprocess i sig.

Det krävs mod att öppna en dörr till det okända.
Ett ännu större mod att stänga en dörr till det redan kända.
(Tomas Gunnarsson)

Sicken bra text. En text som talar om precis där jag befinner mig just nu. Jag måste lämna en plats jag inte mår bra på längre, men som jag tycker om väldigt mycket. Det är som att inse att sin kärlek inte är vad den borde vara längre…. Det må låta dumt, men trots allt väljer jag att vara tacksam för min sjukskrivning. Den tiden fick mig att stanna upp och fundera över vad som är livet, vad som är jag och vad som är viktigt här och nu.

Byta stig

Efter att ha bearbetat sorgen har mitt fokus numer landat i det som komma skall. Jag viker in mot en okänd stig och har inte en aning om vart den leder mig. Men jag förstår att livet vill mig något annat just nu,  och jag ska ta reda på vad….

Idag när jag klev ut från kontoret, efter att ha städat, rensat, lämnat tillbaka nycklar och telefon är jag glad för att jag kom ut i ett myller av studenter. Lyckliga studenter som sjunger av glädje att ha avslutat sina studier i en trygg tillvaro och nu går en spännande framtid till mötes där allt är möjligt. Jag väljer att smittas av deras entusiasm för framtiden och ser med glädje och spänning fram emot vad livet vill med mig. Det är det enda jag kan göra just nu.

Kram och låt lusten glöda!

Grusväg leder framåt och uppåt

4 reaktion på “Viker in på ny okänd stig

  1. Lena Ericsson

    Jag önskar dig all lycka i framtiden Ulrika. Jag är övertygad om att du kommer att hitta det som är rätt för dig nu när du viker in på den okända stigen.
    Önskar dig en fin sommar!
    Kram
    Lena

  2. Annika Hamilton

    Så fint skrivet Ulrika! Det blir tomt efter dig och jag kommer att sakna dig. Även om vi inte jobbat ihop jättemycket är du en av dem jag uppskattat väldigt mycket och haft roligt med de tillfällen som getts. Jag har också uppskattat att alltid få snabba kloka svar de gånger jag mailat en fråga och att du alltid generöst delat med dig av tips, kursupplägg och inspirerande övningar. Jag önskar dig allt gott och hoppas att du möter nya spännande utmaningar på den okända stigen och rätt som det är så springer vi nog på varann igen.
    Kram och lycka till!
    Annika

    1. Ulrika Vesterlund Inläggsförfattare

      Tack Annika, för dina fina ord! De värmer.
      Jag hoppas verkligen att våra stigar korsas någon gång, i något sammanhang. Jag upplever våra möten och de uppdrag vi åtagit oss tillsammans har varit mycket inspirerande, givande och lärorika! Föredrar att säga; På återseende. :)
      Önskar dig en skön sommar. Kram!

Kommentarer inaktiverade.