Pretantiös morsa?

Natten mellan onsdag och Skärtorsdag gjorde jag hemmagjort godis att stoppa i barnens påskägg. De har alltid fått påskägg med lite godis i och något att leka med. Men numera äter vi inte köpegodis i vår familj. Barnen äter choklad ibland. Eller om jag bakat något som är naturligt sötat. Så vad skulle jag stoppa i äggen i år?

Jag ville inte köpa färdigt, utan jag ville göra något själv. Det vimlar av recept på nätet så det fick bli något inte allt för krångligt och som verkade smaka gott. Eftersom jag var sent ute (de skulle få godiset på Skärtorsdagen efter skolan) hann jag inte provsmaka. Det fick bli;

20150402_115556

-Jordgubbsremmar (mixa banan och jordgubbar och smeta ut tunt på bakplåtspappersbeklädd plåt. In i ugnen, 50grader i ca 12tim  Skär i remsor.

Banankola.

Chokladtäckta kokosbitar.

-Dessutom blev det några kulor som jag vet att de önskat sig, samt en tandborste.

Kokosbitarna och banankolan fick stå kallt till torsdagen. Remmarna var i ugnen fram till 10 på förmiddagen. Sen var det dags att packa äggen och gömma dem i trädgården. Nu hann jag provsmaka -av nyfikenhet – men jag skulle aldrig hinna köpa nytt om det smakade för hemskt. Jag tyckte att allt var gott, men kände ändå en oro över vad barnen skulle tycka. Gott? Äckligt? Tråkigt? Skulle de bli besvikna över vad de hittade i ägget? Har de en alldeles för pretantiös mamma när det gäller socker?? Kanske skulle jag fyllt ägget med en massa choklad i stället…? Jag vill ju att de ska bli glada.

Tankarna for, men jag hann inte styra om innehållet. Jag hade lite 70%ig choklad kvar, så jag stoppade i en varsin ruta. Jag hittade lite ekologiska rotfruktschips också som fick plats.

Väl hemma så letade de länge innan de lyckades hitta Påskäggen någonstans på tomten. Första reaktionen när de öppnar ägget och lyfter på jordgubbsremmarna var ‘vad är det här?’, och jag läser in en viss skepticism… Sen kommer första tuggan följt av ‘Å vad gott!!!!’. Jag pustar ut. Min 8-åring äter upp allt på 10 min och 10-åringen spar sin till bilresan vi straxt ska ut på. Och jag är så glad. Så glad att de tyckte om innehållet och åt med glädje. Och allt det söta var helt naturligt, som deras små kroppar känner igen och kan ta hand om. Dessutom fanns där en hel del näringsämnen också. Då var det helt ok att få äta upp ägget på 10 min, tycker jag. Och plötsligt känner jag mig glad att jag är den där pretto-morsan som förespråkar att äta naturligt sött, om en måste äta sött. Rent och naturligt för deras små växande kroppar.

20150402_141630

Glad Påsk!!