månadsarkiv: januari 2015

Trotsar träningsvärk

Ont har jag Riktigt ont. Men det är en skön smärta – träningsvärk.

Det var ett tag sedan jag uppdaterade. Det betyder att det var ett tag sedan jag tränade… Men i torsdags var det dags att återgå till rutinen och träningsupplägget på Friskis & Svettis gym. Det var så gött! Så himlans skönt att springa på löpbandet. Och för första gången kände jag känslan av att stå på skidorna i skidspåret när jag körde stakmaskinen. Jag tog antagligen i extremt mycket, för både igår och idag har jag sjukt mycket träningsvärk…

Eftersom vi äntligen har snö här i stan, trotsade jag min träningsvärk idag och begav mig ut i skidspåret. 1 mil blev det. Glad för det. För idag är det 4 veckor kvar till TjejVasan. Tjohoo!

IMG_20150131_112312

En snabbis på Friskis

Det är så lätt att låta träningen hamna längre ner på prioriteringslistan. Efter fjällen så har jag krattat sandbunker (med flera dagars träningsvärk som följd), åkt rullskidor en gång och 6 km längdskidor en gång. Det är allt. Hur taggad jag än var efter Grövelsjön så finns vardagen som pockar på uppmärksamheten. Men jag är så tacksam att jag har Tjejklassikern framför mig, så denna nedprioritering inte kan fortgå i all oändlighet. Idag hade jag 40 min över så det fick bli ett löppass på löpbandet på Friskis. Det funkade det med. Bättre än inget. För övrigt delar jag med mig av ett av alla hjärtan som finns omkring oss.

IMG_20150119_123148

Rullskidor i snön

20150110_120232

Idag blev det en tur på rullskidor. Alldeles lagom till att jag bytt om och klivit ut genom dörren började det att snöa… Jag gav mig iallafall iväg och de jag mötte log. Vet inte om det berodde på rullskidåkning när det snöar eller på min stappliga framfart. Eller en kombination… Jag tycker det är mycket läskigare på hjul än på vanliga skidor. Jämförelsevis är jag en drottning på längdskidor… Utförsbackar är läskiga på snö, men hundra gånger läskigare när jag står på rullskidor. Det gick inte fort. Men det har ingen betydelse. Skidåkarmusklerna fick i alla fall röra på sig.

Nu slänger jag mig i soffan och tittar på proffsen i Tour de ski, 15 km klassiskt, herrar.

Sockerfri – ett sätt att leva

Idag firar jag att det är ett år sedan som jag valde bort processat socker och sötningsmedel. Jag bestämde mig för hatt hålla upp ett halvår, men ganska snart kände jag att jag mådde bättre och att det var så jag ville fortsätta. Jag läste på alla varor i affären och insåg att det är socker eller sötningsmedel i väldigt väldigt mycket. Korvar, skinka, fläskfilé – det är varor jag själv inte trodde skulle vara sötade.

Jag hade nolltolerans till en början. Idag kan jag, vid enstaka tillfällen, tillåta mig att äta skinka på smörgåsen, trots att det är sötat. Jag tycker inte om att de valt att söta skinkan, men då det inte drar igång mitt sötsug, tillåter jag mig det ibland. Likaså mörk choklad – men då är det den med 90% som gäller. Köpt sill däremot, har jag svårt att äta – det är för mycket socker för mig. Fördelen med nolltolerans är att jag, när jag kände mig stabil, kunde prova ex.vis lite skinka, och se om det drar igång mitt sötsug eller inte. Första halvåret åt jag frukt då sötsuget blev för jobbigt, och hade alltid med ett äpple då vi var iväg och det skulle bjudas på fika. Det funkade på mig. Efterhand har jag minskat på frukten och äter inte speciellt mycket frukt idag. Och om/när vi äter något sött så är det bakat/tillverkat av frukt. Frukt är sådant som vår kropp kan ta hand om.

Tack vare att jag idag äter lågkolhydratkost håller jag mig mätt länge och sötsuget håller sig på avstånd. Att inte äta allt kräver ibland sin planering för min del. Men det är det värt; att inte vara beroende av socker skapar en känsla av frihet och styrka. Det har blivit en livsstil och den tänker fortsätta med.

Fri(sk)heten är drivkraften.

På återseende

20150101_140244

Vilken härlig vecka vi haft i Grövelsjön! Vi, stora killen och jag avslutade med 12km i rejäl blåst. Jag har fått prova lite olika väder och underlag, vilket är bra. Jag är glad att vi bokade stuga här, då det inte varit så mycket snö där vi bor. Jag har fått träna på längdskidåkning. 120 km blev det, när jag summerar. Känns jättebra! När jag kom hit var jag rätt oerfaren och inte mycket till teknik. Lite har jag i alla fall utvecklats under dessa dagar, även om jag förstår att det är mycket med det tekniska. Jag har mer erfarenheter och det är bara att fortsätta träna. Jag känner mig sjukt taggad! Flåset fixar jag. Stakning gillar jag bäst. Jag vill bli bättre på att balansera när jag diagonalar, tänka på att resa överkroppen vid samma typ av åkning. Även när det gäller uppförsbackar. Gymmet väntar när jag kommer hem. Och hoppas snön kommer så jag får fler kilometer i kroppen. ☺

Vi ses igen, Grövelsjön. Nångång.

20150101_113541

På tur med de käraste jag har

IMAG0435

Idag blev det ut på tur med mina kära grabbar. Solen sken. Det blåste lite. Pappan och storebror åkte upp på fjället, medan lillebrorsan och jag turade uppför genom vackra omgivningar och sköna spår. Vi strålade samman vid ett vindskydd och åt lite. På hemvägen blev det dock läskigt – jag undrar om jag någonsin kommer att vänja mig vid utförsbackar? Ramlade bara två gånger… ☺

PhotoGrid_1420233975953

3 mil idag!!

20150101_140244

När vi kom hit på juldagen sa jag till mig själv att innan jag åker härifrån ska jag ha skidat 30 km, lika långt som Tjejvasan är. Och idag, första dagen på året var det dags att utmana mig själv. Och jag gjorde’t! 3 mil på 3,5 timmar. Tiden är inte så noga egentligen, men ändå lite kul att veta. Det gick undan i spåren, och med tanke på gårdagens vurpa fick det bli klister inunder,då kände jag mig tryggare. Jag är så glad och tacksam att min man finns runt mig och stöttar mig. Det är han som är skidåkarn, eller motionären, i familjen. Det brukar vara han som motionerar. Men under denna resa är det jag som tränar, och han styr med barnen, matsäckar etc. Efter 12 km idag mötte han mig med svalare vantar och jag lämnade av en tröja för mycket. Sen anslöt han de sista 5 km för att ge mig tekniktips, och jag fick förstå att jag börjat åka skidor nu i alla fall (istället för att tidigare lallat runt)